I sjönöd på Balatonsjön

image00022

Balatonsjön i sydvästra Ungern är med sina nästan 600 kvadratkilometer visserligen Centraleuropas största sjö, men kan man råka i sjönöd här? Tja, genomsnittsdjupet på dryga 3 meter gör att man inte bottnar överallt. Sjön är nära åtta mil lång och en och en halv mil på det bredaste. Den är populär bland seglare, men har också ett grundmurat dåligt rykte för plötsliga väderomslag. Vinden kan tillta mycket snabbt, och vågorna blir höga och krabba.

dsc_0011

Runt sjön finns ett varningssystem, något som låter som mistlurar varnar de sjöfarande för tilltagande vindstyrka. När rytmen mellan stötarna är långsam har man lite tid på sig, när de kommer tätt-tätt bör man omedelbart uppsöka närmsta hamn.

image00020

Vi hade besökt Chapel Hill på norra stranden och blev bjudna på en kryssning med segelbåt. Det var Katarina och jag, den välkände australiensiske vingårdskonsulten Richard Smart, han med Smart-Dyson beskärningen, ett manskap på två och fyra från vinfirman, bland dem chefsoenologen.

image00058

Allt började lugnt och fint, vi slörade norrut från Siófok i maklig takt och kastade ankar mitt i sjön. De som ville fick simma omkring lite – ingen bottnade. Richard avstod, han bekände att han aldrig lärt sig simma. Så lär det vara med många som vuxit upp på öar. Även så stora öar som Australien, tydligen.

image00005

Väl framme väntade en god och fuktig lunch, som nog drog ut lite på tiden. Under tiden började varningsluren råma, först i maklig takt, sedan snabbare. Våra värdar ansåg att vi nog skulle ta oss hem igen, det handlade bara om ett par mil, och dessutom hade vinden inte bara tilltagit, den hade dessutom vänt 180 grader, den blåste åt vårt håll.

image00027

Vi lossade förtöjningarna, och vinden blåste verkligen. Den blåste så att vårt manskap fick svårt att hissa något segel, efter fåfänga försök gav de upp. Vi sköt i alla fall god fart, vinden pressade på skrovet och masterna. Rorsmannen lugnade oss – vi hade ju motor. Lättmatrosen skickades ner under däck för att få fart på den. Det utrymme som inte togs upp av motorn togs upp av ett stort antal lådor sprudelvin – som barlast, kan tänkas.

Varningsluren skrek nu i stackato, nästan inget mellanrum mellan stötarna, alla måste lämna sjön omedelbart. Vi sköt visserligen god fart, utan segel, men motorn trilskade. Utan motorn skulle vi få svårt att bromsa när vi nådde hemmahamnen i Siófok, stora grova sprängstenar täckte stranden.

Den ene efter den andre kröp under däck och försökte få i gång motorn. Det var en bränsleslang som var trasig. Kapade man den blev den för kort.

När vinfirmans folk kom upp på däck igen kom de inte tomhänta, utan kånkade på vinlådor. Skulle vi förlisa skulle i alla fall alla ha ett glas sprudelvin i handen. Ingen räddningsväst fanns, inte ens till Richard.

image00028

De stora stenbumlingarna tornade upp sig framför fören, vi svalde champagnen och började stämma upp ”Närmare Gud, till dig”. Då lät det harklande ljud nere från kölsvinet. Motorn misstände några gånger, sedan gick den, backen lades in och vi angjorde bryggan. Lite omilt, lite för fort, men ingen föll i vattnet.

image00010

Harald Nordli

One thought on “I sjönöd på Balatonsjön”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *