Banta med Banting

John-Bull-better-for-web

Louis Pasteur lär på sin tid ha ansett vinet vara den sundaste av alla drycker, och så gjorde tydligen också vår förste bantare, Mr William Banting. Ni vill gå ned i vikt? Men Ni tycker om en redig köttbit, kanske hjort eller järpe? Här är då den lämpligaste dieten just för Er – William Bantings originaldiet från 1863.

Ni har förstås redan försökt potatiskuren, banankuren, vattenkuren, ananaskuren, gröt- och brödkuren, fiskkuren och morotskuren.

Livsmedels- och hälsokostaffärer bjuder ibland sina kunder ett glas av någon bantningsdryck som i färg och konsistens påminner om cement.

Det smakar gott att bli rund, måste det då smaka så illa att bli smal? Har det alltid gjort det?

Besynnerliga metoder för att bli av med överflödigt fett har praktiserats länge. Tidigare tänkte man kanske inte så mycket på att äta mindre, men det fanns andra metoder – kräkmedel, att äta rikligt med tvål, salt, dricka vinäger, svälta en dag, att inta dekokter på saffran, jod- och kvicksilverbehandlingar, turkiska bad, salta havsbad, göra långa sjöresor, inandas syrgas, sätta blodiglar i armvecken, syrebehandlingar, bada i Aix, i Spa, i Rouen, ta kalla avrivningar, gå barfota, sticka i sina fettvalkar med vassa nålar eller avlägsna överflödiga fettvävnader med en kniv, tappa blod ur halspulsådern, nattvaka, långvarig uttråkning, framkalla sorg och elände.

Vårt svenska verb banta är ett lån från engelskans “bant” – Mr William Banting i tacksam hågkomst.

Banting var varken läkare eller dietist. Han var en man som plågades av övervikt och började att “banta”, med gott resultat. Hans kur var rekommenderad av öronspecialisten Dr William Harvey. Egentligen borde alltså Harvey givit oss verbet “harva” och inte Banting “banta”.

Kanske är det en av de smakligaste och trevligaste avmagringskurer som förekommit, denna Bantingkur.

William Banting föddes 1797. Han var affärsman till yrket, londonbo, och levde ingalunda ett stillasittande och avstressat liv.

Han var en kortvuxen man, bara 165 cm lång. Redan i 30-årsåldern började han oroas av en begynnande fetma. Långsamt, men ack så säkert, blev han allt rundare om magen. Ingen i hans släkte vare sig på faderns eller på moderns sida hade anlag för fetma. Och han ansåg sig inte äta speciellt mycket.

Banting 001

Hans föda – före kuren – bestod av: frukost – bröd och mjölk eller en halvliter te med mjölk och socker. Smör på brödet. Till lunch åt han kött, mycket bröd, som han älskade, och som han sköljde ned med öl. Och gärna någon god kaka därefter. På eftermiddagen drack han lite te och åt toast med smör på. Till kvällsmaten åt han ofta en bit fruktpaj till dessert.

Fetman är mänsklighetens värsta fiende, enligt Banting. Det var hans stora skräck. Och tidigt uppsökte han alla möjliga och omöjliga läkare för att söka bot.

Det är helt naturligt, menade någon läkare, något de flesta män råkar ut för i mogen ålder, något man får räkna med. Banting fick mängder av goda råd: promenera, bada, rida, motionera. Och han promenerade och promenerade, han red timvis i Londons alla parker.

En tid rodde han ett par timmar varje morgon i sin lilla båt längs Themsen, och nog fick han armmuskler, men aptiten blev oerhörd och resulterade i snabbt ökad vikt. Ännu flera smörgåsar och ännu mera öl.

90 turkiska bad tog han på några veckor – utan resultat. Han blev bara fetare och fetare. Om också ren.

1862 var han 65 år fyllda och hade slutat sin affärsverksamhet, med ännu snabbare viktökning som följd. Han stod inte ut; halvt döv, sov dåligt, led av andnöd, hade hjärtklappning.

Nu klarade han inte att snöra skorna själv. Nedför trappor fick han släpa sig baklänges, och att ta sig uppför trapporna var nästan en omöjlighet. I över tjugo år hade han dragit sig fram med knäbandage och nu fick han inte på ett par riktiga skor utan tvingades släpa sig fram i slippers.

I augusti 1862 vägde Mr Banting 92 kilo, ganska mycket om man betänker hans längd, endast 165 cm. Och efter dåtidens begrepp var idealvikten lika många kilo som man var över 100 cm. 27 kilo släpade alltså den arme Banting på helt i onödan. Nu är det ju så att överflödigt fett inte bara sätter sig om midjan eller bildar dubbelhakor utan sätter sig praktiskt taget överallt, till och med i öronen.

Bantings hörsel hade kraftigt försämrats och han kontaktade en öronspecialist, doktor William Harvey. Och den o-ortodoxe öronläkaren ordinerade helt enkelt en diet, en diet som skulle häva fetman och därmed dövheten.

Mr Banting skulle undvika socker- och stärkelserika näringsämnen. Däremot skulle han äta rikligt med proteinrik mat, upp till 500 g kött och fisk om dagen var acceptabelt. Under ett års tid följde han sin öronläkares Banting-kur och stod under ständig läkarkontroll. Var tjugonde dag vägdes han, och efter ett år hade han minskat med 21 kilo.

Det var en lycklig Mr Banting som fick inhandla ny garderob – han kunde klä sig själv, han slapp släpa sig fram i slippers, han kunde ta sig normalt nedför en trappa och hade inga svårigheter att gå uppför den. Hans andningsbesvär var borta, ingen hjärtklappning, knäbandagen kunde han avveckla, synen var bättre och – han hörde normalt.

Tacksam och lycklig som han var ville han delge sina medmänniskor sin lyckade Banting-kur och gav på egen bekostnad ut en liten skrift: Letter on Corpulence Addressed to the Public, i 2 500 exemplar. En tredje upplaga kom ut i 50 000 exemplar år 1864.

Om William Banting lyckades hålla sin idealvikt vet vi inte, men han blev i varje fall 81 år gammal.

William Bantings bantningsmeny

FRUKOST

120–150 g kött (njure, oxkött, skinka, fårkött – ej fläsk), 30 g rostat bröd eller kex och en stor kopp te, utan socker och mjölk.

LUNCH

150–180 g fisk (ej lax) eller kött, grönsaker, men ej rotfrukter, något slag av fjäderfä eller hjortdjur och 30 g rostat bröd. Till det rekommenderades två till tre glas av ett gott bordeauxvin, sherry eller madeira. Man bör undvika champagne, portvin och öl.

MELLANMÅL

En stor kopp te utan socker och mjölk, 1–2 skorpor och någon frukt.

MIDDAG

90–120 g kött eller fisk, ett eller två glas av den goda bordeauxen.

SÄNGFÖSARE

Tag en grogg utan socker, gin, whisky eller brandy, eller ett par glas rödvin eller sherry. Om tilltugget – kexet eller en brödbit – är för torrt, mjuka upp det med en sked brandy.

 

Denna diet praktiserade Banting från den 16 augusti 1862, då han vägde 92 kilo. Den 12 september 1863 hade han gått ned 21 kilo.

Katarina Nordli

 

2 thoughts on “Banta med Banting”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *