Bästa tipsen till skydd mot blixten

Åskblixtarna viner och slår telefonen till oupphörlig ringning, blå sticklågor fräser ur väggkontakterna. Snabbt åtföljande smällar, som kan få den segaste filbunke att börja röra på sig. Regnet piskar i kapp med blåsten. Pionernas kronblad flyger omkring likt confetti. De enda som tycks oberörda är vinbergssniglarna, som lomhörda långsamt drar sig nedåt jordgubbslandet.

Det är enerverande med åskoväder. Vad som är värst, blixten eller dånet, det är en smaksak. Troligen är blixten den mest förödande kraften, men smällen strax därefter kan spräcka både sköra fönster, bräckliga nerver och skröpliga hjärtan.

Det finns många mer eller mindre beprövade recept på hur man skall skydda sig mot detta naturfenomen. Man skall skynda sig att dra ut alla säkringar till alla elektriska instrument. Blixten älskar datorer, det godaste den vet. Man skall inte stå vid spisen, blixten dras till ström.

Man bör undvika svordomar, då blixten dras till eder. Man skall inte vistas på övre planet i den händelse det blir en eldsvåda. Vistas man utomhus och råkar i åskoväder skall man inte söka regnskydd under ett högt träd, tag hellre ett törnrosesnår, då blixten dras till de stora, starka.

Är man ute i en båt på sjön skall man omedelbart skynda sig att föra båten till en skyddande vassvik.

Befinner man sig på en blomstrande sommaräng bör man utan dröjsmål lägga sig platt och inandas hela sommarens sötma.

Man bör undvika att förtära starka drycker, då utandningen blir svavelfylld och blixten, själv osande, dras till likasinnade (likhetslagen).

Har man gummistövlar på sig, riktiga stövlar av redigt gummi, klarar man sig hur än blixtarna viner. De tycker inte om gummi. Har man tillgång till en bil kan man ta med alla ägodelar av värde och sätta sig i bilen med stängda dörrar så klarar man sig bra.

Träffade en man en gång, han var mjölkkontrollant, cyklade omkring med sina glasrör i gårdarna för att se hur mycket salmonella som fanns i ladugårdarna. Han hade haft oturen att bli slagen av åskan, men tack vare gummistövlarna fläckade av koskit, klarade han sig med bara förskräckelsen, brända fotsulor och smälta cykeldäck.

Men vad skall man göra med en åskslagen människa? En utan gummistövlar. Här ett recept ur ”Läsning för menige mann” från 1700-talet. Det åskade även då.

”Då en Menniska olyckligtwis blifwit träffad af Åskan och synes liksom död liggande, så bör hon i största hast afklädas ända till Skjortan, samt Halsduk och Strumpeband lossas. Litet från Olycksstället göres skyndsamt i lösa Jorden en så lång Graf, at den utsträckte Kroppen kan beqwämt ligga deruti, och et halft Qwarter djupare än Kroppens Tjocklek.

Nu afdrages äfwen Skjortan, och Menniskan lägges naken och jämn i Grafwen, på Ryggen och något högre med Hufwudet än med Fötterne. Man betäcker nu den nakna Kroppen et halft Qwarter högt med den urgräfda Jorden, dock så at Ansigtet lemnas obetäckt. Man lemnar den Olycklige på detta Sättet en stund liggande. Ansiktet bestänkes ofta med kallt och rent Watten. Är nu någon Gnista öfrig af Lifwet, så wisa sig Tecken dertil inom en, högst tre Timmar. Efter förloppet af denna Tiden, wäntar man förgäfws Räddning, utan är den olycklige förmodeligen i i första Ögonblicket dödad. Emedlertid är dock Werksamheten af Jordbad wid dylika Tilfällen genom förnyade Försök besannad.”

Och har man trots allt misslyckats så är inte arbetet förgäves: begravningen är ju nästan klar.

Katarina Nordli